Underbart gensvar!
I vårt förra program gjorde vi i våra kretsar, Botkyrka-Salem och Huddinge,
ett upprop och upphävde nödrop om brist på gensvar för programmet och engagemang för styrelsearbete.
"Styrelsearbete" förresten, ett trist, tungt och tyngdbelastat begrepp
som hos många skapar en känsla av förpliktelser och ångest över att inte kunna tillräckligt m.m.
Detta ord vill jag gärna vilja byta ut mot "glädjearbete" eller
"målmedvetet framtidsarbete under trevliga former".
Visst kan det bli betungande om styrelserna blir decimerade så att de kvarvarande får dra för tunga strån till stacken.
Efter år med vakanser och oro för återväxten har vi till vår stora glädje berikats med en fulltalig styrelse i vår förening.
Även Huddingekretsen har nu full styrelse och fullt av folk som vill ställa upp.
Vi hade rätt, det finns både kunniga och glada medlemmar i alla åldrar i våra kretsar,
som tror och vill arbeta för en ljusare framtid.
Jag och styrelsen vill passa på att hälsa våra nya krafter varmt välkomna.
Isobel Oliver (suppleant) är utbildad zoolog och jobbar på Södertörns Högskola.
Ekatherine Lagovardos "Katten" (revisorssuppleant) är nybliven ekotoxikolog (läran om gifter i ekosystem)
och miljövärd på ett företag. Gareth Morgan (suppleant) har en Masters i biomedicinsk vetenskap m.m.
och är lärare och forskare på Karolinska Institutet.
Hans stora naturintressen är biodling och köttätande växter.
Det är särskilt glädjande att dessa tre har anknytning till andra länder.
Vi får genom dem en mångfald av kunskaper, olika åldrar och bakgrunder som skapar en större dynamik.
Fler naturintresserade "nysvenskar" behövs
Det talas mycket om hur man skall integrera våra invandrare på olika sätt
och minska segregationen i samhället.
En dålig klyscha man hör ibland är "invandrare bryr sig inte om naturen och miljön".
Det är egentligen en otäck och bekväm inställning.
Är verkligen alla lika, ska alla stämplas och hamna i ett livslångt "natur-utanförskap",
är det verkligen rätt? Har vi patent på vår svenska natur?
Om det nu skulle vara sant att intresset från våra "nysvenskar" är svagt,
vad har vi inom Naturskyddsföreningen gjort för att ändra på det?
Jag fick nyligen besök av en biolog, ornitolog från Nya Zeeland.
Jag frågade honom stolt: "Nå vad tycker du om Sveriges natur?"
(Efter några av våra vandringar i skog och mark samt tre månader på Ölands Ekologiska Station,
med massor av blommor och 105 helt nya fågelarter.)
"Jo", sa han artigt, "Sverige är fantastiskt
men jag tycker att det känns ruskigt att gå ut och inte känna igen landskapet.
Bara känna igen några få arter träd, fåglar, läten, buskar, insekter - vilka är giftiga t.ex.?
Kräftor - äter ni dom? Ja allt är annorlunda här."
En tanke slog mig - det är säkert så många nysvenskar upplever vår natur!!!
Mörka hotfulla skogar bara för svenskar, fulla av vilda djur med farliga kryp och giftiga svampar.
Allt kan ju vara farligt om man inte vet något.
Man bör vara väl medveten om kulturella skillnader,
men här finns plats för viktiga utmaningar och vinster att göra
med en "riktad verkan" från vår politiskt och religiöst obundna organisation, Svenska Naturskyddsföreningen.
Med sina lokalföreningar bör den kunna sprida intresset till både barn och vuxna.
Med ett varligt men uppriktigt närmande via föreningar t.ex. tror jag man kan minska segregationen,
öka kunskapen och öka respekten för vår natur.
Härligt ni finns ju!
Jag vill även berätta om ett antal inspirerande och positiva samtal,
och e-brev som jag fått från dem som jag kallade "våra tysta medlemmar".
De uttryckte sitt stora stöd för föreningen och intresse för att aktivt delta i föreningsarbetet.
Men de hade f.n. inte ork och möjligheter p.g.a. nattskiftsarbete,
ansträngande arbeten, sjukdom eller att de var småbarnsföräldrar.
Alla är välkomna efter sin förmåga. Ingen får känna skuld för att inte kunna delta i allt.
Tack alla ni för uppmuntran, tips och goda råd som vi fått och att Gärdsmygen är så uppskattad.
Det sporrar oss att gå vidare, inte i gamla spår utan att utveckla nya.
Jag känner draget från Er och 170 000 liktänkande i Sverige som ger oss kraften att förändra.
Hösten 2006
Jan "Poppe" Govella
Ordförande i Botkyrka-Salem kretsen av Naturskyddsföreningen