Illustration: Björn Bengtsson
Om du vill höra gärdsmygen sjunga, klicka på bilden ovan.


Synpunkter på Upplevelseparken i Hågelby

Sammanfattning

Vi finner att upplevelseparken, presenterad i sin nuvarande form, tänkt för mellan 15 000 till 25 000 besökare per dag, inte är ett hållbart projekt, ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Samt är tänkt att placeras i Botkyrkabornas "hjärteområde", kring Hågelby.

Vi vill klart deklarera att Naturskyddsföreningen inte är emot livsglädje, nöjen och en utveckling av Botkyrka som kommun. Men vi är framför allt för en hållbar utveckling, till nytta, nöje och glädje för nuvarande och kommande generationer.

Bakgrund
Den 31 augusti 2007 skrevs en avsiktsförklaring mellan familjen Lindgren och Botkyrka kommun. Citat "Parterna skall verka för att genomföra projektet". "En nöjespark- familjepark i Botkyrka med Hågelby gård som centrum för verksamheten". Projektet verkar vara hastigt hopkommet och illa genomtänkt, stick i stäv med Översiktsplanens bevarandeområde.

Det finns planer på att anlägga "Sveriges största upplevelsepark" värd ca en halv miljard kronor som skall finansieras av Gröna Lunds förre ägare. Förebilden kan vara Nederländernas stora upplevelsepark Efteling som har årligen mer än 3 miljoner besökare.
På Hågelby upplevelsepark hoppas man med att få ta emot lågt räknat 4,5 miljoner besökare.

De preliminära planerna är att ta en större del av markerna i anspråk från Hågelby, mot Skräftsta gård, en del av sjön Aspens strand och till de vackra ekbevuxna kulturområdena mellan Hågelbyleden och Botkyrkabacken.

Om detta ogenomtänkta projekt kommer att genomdrivas, riskerar Botkyrka kommun att bli ett lysande exempel för andra kommuner på ett kortsiktigt tänkande och hur man inte skall göra d v s. tvärt emot kommunens egna, för övrigt pompösa hållbarhetsdeklarationer.

Låt oss se nu vad alla fagra ord om hållbar utveckling, medbestämmande och demokrati verkligen är värda, det är nu de kommer att sättas på prov.

Ekologiska aspekter
FN-chefen: "Det finns ingen tid att förlora i miljöfrågan, världen står inför randen till en katastrof." I en tid då hela världen talar om att minska klimatpåverkan, vara återhållsamma med utsläpp och naturresurser kommer detta koncept med diametralt motsatta intressen. Alla de transportrörelser som kan komma att ske kommer att genera stora koldioxidutsläpp. (för varje liter bensin eller Diesel som förbränns, skapas ca 2,7 kg CO2 )

I översiktsplanen skapad och granskad av kommunen senast 2006 står att läsa under Miljöaspekter "Kommunen skall skapa en ekologiskt hållbar utveckling och öka miljömedvetandet hos Botkyrkas innevånare. All kommunal verksamhet ska arbeta mot de nationella miljökvalitetsmålen. Energisparande och miljöfrämjande åtgärder ska stimuleras".

Vår fråga blir var finns hållbarheten i detta projekt? På vilket sätt arbetar man för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen? Vi är övertygade att Botkyrkas innevånare har höga krav på sin kommun och förväntar sig att dessa mål eftersträvas och framför allt infrias.

Mycket kraft och tid lades ned att konkretisera Ekholmens naturreservat. Reservatet och områdena runt Skrefsta gård samt Hågelby har värdefulla biotoper med ett flertal hotade arter.

Med den tänkta besöksfrekvensen kommer med stor sannolikhet utsläppen från trafiken att påverka luftföroreningskänsliga lavar och andra arter.

Helt plötsligt verkar detta stolta reservat ha ringa värde för politiker och beslutsfattare. I det tänkta upplevelselandet finns många mycket vackra, gamla och känsliga ekar. Varje äldre ek kan potentiellt hysa upp till 900 olika insektsarter. Ekarna är stresskänsliga för bilavgaser, mekanisk åverkan samt behöver rätt tillgång till ljus, näring och vatten. Påverkan av dylika påfrestningar är omöjliga att undvika, med så omfattande strukturomvandlingar.
(se ekarna efter Hågelbyleden som sträcker sina torra och tomma grenar mot skyn)

Redan inom 20-30 år beräknas Europas jordbruksproduktion störas kraftigt av klimatförändringarna enligt professor Erland Källén, vid Stockholms Universitet och medlem av FN:s klimatpanel IPCC.

Att förlägga detta nöjesfält så nära inpå Ekholmens naturreservat och på bördiga åkrar, är ett respektlöst handskande med naturresurser mot Botkyrkas kommande generationer. Stockholmsregionen växer med ca 20 000 människor per år (jfr lika många innevånare som Malmö nu har, om tio år) kommer all mark som finns att behövas för att föda den växande befolkningen..

I presentationen av upplevelseparken den 15 november i Tumba med familjen Lindgren tillsammans med Botkyrka kommuns politiker, fanns inte en vision, inte en stavelse som andades om vilka krav eller funderingar på hur man skulle lösa t ex. ev. klorerat vatten & avfallsfrågan, ställa krav på entreprenörer och maskiner, miljövänlig upphandling, ekologiska byggnadsmaterial, ekologiska hotell & restauranter, återvinningsmöjligheter, trafiken eller den så viktiga energifrågan.

Ekonomiska aspekter
Konkurrensen från Gröna Lund, Kolmården, Eskilstunaparken, Skara Sommarland och Tom Tit är stor men berördes över huvud taget inte. Bert Karlssons vattenland projekt i Huddinge är ännu inte avskrivet. Om det skulle visa sig att Lindgrens upplevelseland inte skulle vara bärkraftigt och med fiaskot Heron City nöjescentrum färskt i minnet. Kan i sämsta fall upplevelseparken hamna i utländskt ägo, med ringa känsla för historik och omgivningen.
Vid ett totalt misslyckande får våra barn och barnbarn ärva kulisser och ett fragmenterat och sargat landskap.

Sociala aspekter
Allemansrätten vår urgamla hävd, att få ströva fritt omkring i markerna plocka bär och svamp, m m. utan att behöva betala en entrébiljett, känns naturlig för oss. Högst troligen kommer området att bevakas och vara innanför någon sorts mur, staket eller dylikt. Vad vi nu tar för givet som ett kostnadsfritt rekreationsområde öppet för alla, kommer det att kosta pengar att komma in. Denna avgränsning kan i sämsta fall öka segregationen mellan de innevånare, som har råd att betala för sig och de som får stå utanför och titta på (t ex. familjer med många barn).

Trafik
En nöjespark av denna storlek kräver en noga genomtänkt trafikplanering med vägar och parkeringsplatser, parkeringshus, bullervallar, rondeller och trafikljus m m. Målet är att få till Sveriges största nöjespark. Sådana ambitioner kommer otvetydigt att leda till mer än 1000 000 tals fordonsrörelser per år med utsläpp enbart för nöjets skull. Under åratal har Botkyrka miljöförvaltning haft ett ambitiöst luftvårdsprogram med mätningar i närheten av Fittja och funnit att luften stundtals är mycket dålig i dessa områden, runt E4:an.
Vårt nationella miljömål, FRISK LUFT "Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas"
Botkyrkas egna miljömål skulle citat All kommunal verksamhet ska arbeta mot de nationella miljökvalitetsmålen". Hur då undrar Naturskyddsföreningen och varför gäller inte kommunens egna mål längre?

Som en jämförelse kan man studera trafiken i affärsområdet i Kungens Kurva en lördag, för att kunna leva sig in hur det kan bli. Köpcentrum i Kungens Kurva har årligen 7-8 miljoner besökare och är Sveriges mest frekventerade av alla köpcentra (svt.se/mittnytt).

Risken är stor, att Hågelbyparken kan komma att behöva ta emot en liknande mängd besökare som Kungens kurva.
Arlanda flygplats har som jämförelse stora problem med luftkvalitén och luftkvalitéts - normerna i närområdet. Förorsakade till stor del av den markbundna trafiken men även från flyget.
Måste Botkyrka skapa sig samma problem och varför har Botkyrka kommun ett luftvårdsprogram om man ändå tänker försämra luften?

Fritidsintressen
I det pastorala och natursköna landskapet kring Skräfsta gård och Hågelby, rastas hundar man promenerar och bedriver sedan många år en omfattande ridskoleverksamhet. Botkyrka ridsällskap. (BRS) har en välskött anläggning som utnyttjas av mer än 700 medlemmar. De flesta är ungdomar och kvinnor som genom sitt brinnande intresse utövar en meningsfylld fritid. Hästar är känsliga djur som inte tål stress, ljud från bilar och tjut från spökhus m m. Verksamheten kan spolieras av avskurna och begränsade ridvägar och måste flytta.

En sannolik följd av ett etablerande av nöjesparken i privatfinansierad regi, kan bli att kommunen får mycket svårt att stå emot önskemål, om ännu större områden i framtiden. Med hänvisning till att parken redan finns där med sina anläggningar.

Lilla dalen
En nöjespark nära den närbelägna kyrkogården Lilla Dalen är en bisarr tanke och oförenlig med respekten för gravfrid. Det faktum att dansmusiken sommartid kan höras tvärs över sjön Aspen ända till Segersjö, kan få var och en att fundera hur det kan komma att bli sedan.

Kultur och historiska marker
I de tänkta områdena finns historiska riksintressen, över 200 gravar och tretusenåriga lämningar efter bosättningar. Lämningar måste noggrant utgrävas före en eventuell byggstart med troliga kostnader på tiotals miljoner kronor. Vem ska betala dessa, Botkyrkabor? Här finns en påtaglig risk för kommunen att komma i en rejäl konflikt med Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Att köra över dessa instanser kan kosta betydande belopp och skada Botkyrkas kulturella rykte avsevärt.

Trovärdighet
Genomförs detta "beslutstivoli" utan att ta ha löst hållbarhetsaspekterna, innan man låter "bulldoozers" förändra landskapet och tagit hjälp av forskare, samt studerat liknande men ekologiska projekt i världen. Förlorar Botkyrka kommun all hållbar trovärdighet och bör snarast återlämna alla sina miljöpriser som man fått som bästa miljökommun.

Kvar blir då som vanligt, politisk sockervadd om jobb, ihåligt pratlödder om hållbarhet och besvikelser från medborgarnas sida.

Naturskyddsföreningen i Botkyrka och Salem avstyrker projektet helt.

Med Vänliga Hälsningar,
för styrelsen i Botkyrka-Salem kretsen av Naturskyddsföreningen,
Uttran den 23 november 2007

Jan Govella
Ordf.
mob. 070 788 42 83
arb. 08 449 87 13

Adress:
Naturskyddsföreningen i Botkyrka och Salem
c/o Arne Söderbom
Rosendalsvägen 4
147 63 UTTRAN

Kopia till: Länk till Eftelings nöjespark:       https://www.efteling.com/en